Åse & Görans Reseblogg: Dag 11: Perast

Utflykt till Perast

Ännu en gammal by eller som någon sa en massa gamla stenar, åkte vi till idag. Byn heter Perast och har idag 4-500 invånare. Den är en av de äldsta bosättningarna i regionen och har varit med om mycket. Det var en gång en rik stad med fint palats och 19 kyrkor. 17 katolska och 2 ortodoxa.

Staden lever idag av turism, men var en gång en viktig handelsplats och hamn för det venetianska riket.

Inne i Kotor Bay ligger denna fina stad/by Perast

Men vi tar det från början. Vi tog en 20 minuter lång promenad till Bijela. där väntade vi på en buss, som skulle ta oss till Perast. Tiderna i tidtabellen visade nog tur intensiteten. Någon punktlighet fanns inte. Inte ens en riktig busshållplats. Bussarna stannade utanför en supermarket, Voli. Ca en kvart efter stipulerad avgång dök en buss upp. Den skulle inte till Perast. Efter ytteligare en tid kom en ny buss. Den skulle faktiskt dit. Vi hoppade på och tog fram de 2 € det sades att det kostade. Men det räckte inte. Bussen hade en konduktör och han ville ha 5€ per person. Det fick han.

Vi fick inget kvitto som de andra resenärerna och det såg ut som om de betalade mindre. Smällar man får ta resonerade vi. Vi fick sedan reda på att det kom en buss till och den kostade 2,5€. En mindre buss, som i och för sig släppte av på sämre ställe. Det är olika privata bussbolag som kör och tar vilka priser de vill.

I Perast blev ville man sälja på oss en båtresa till den konstgjorda ön med the Church of Our Lady. Vi tog inte den första , men väl den andra. Han ville ha 5€/person och lovade att komma och hämta på en tid vi själva valde.

Ingen modernare båt men funktionsduglig

Här passerar vi ön bredvid Our Lady. Där får man inte gå i land. Det är ett kloster.

Överfarten gick smidigt och solen lyste. Ön var nästan folktom precis som båtmannen sagt. han sa också att det kom många turister snart så vi hade valt en bra tid.

Church of our Lady ligger på en konstgjord ö. Här har fiskarna genom alla tider lagt en sten för att hedra Jungfru Maria. Sedan byggdes en kyrka här osm dekorerades med silverplåtar vi lycklig hemkomst. Det var historien e miniformat.

vi njöt i alla falla av färden.

Panoramabild över Kotor Bay

Kyrkan

Kyrkan från andra hållet

På väg in

Vi kostade på oss ett besök i kyrkan också. för 3€. Det var det faktiskt värt. Där inne fanns det förutom alla madonnabilder och kyrkliga prylar, ett museum. Och naturligtvis en souvenirshop.

Altaret

Silverplattor som fiskarna satte upp efter lyckad hemkomst

Brudkronor?

Gamla skjutvapen

Konstutställning

Vistelsen på ön blev inte så lång. Vädret blev sämre och lite blåsigare och regn kunde anas. När så en stor turistbåt anlände med engelskmän, tyckte vi att det räckte. Vi hade bestämt tid med vår båtförare kl. 11 och han var där nästan vid den tiden. Han lotsade oss säkert tillbaka.

Inte båten vi åkte i. Vår var riktigt liten. Detta var en stor turistbåt med engelsmän

Tillbaka i Perast blev det sladoled.

Tillbaka i byn strosade vi på strandpeomenaden som också trafikerades av bilar och bussar. Det hände att bilar vi backa för att en buss ville fram.. Men relativt lugnt ändå. Vädret hade blivit sämre, mera blåst och lite kyliga vindar. Att röra på sig är bra då. Vi gick från den ena sidan till den andra och tittade på palats, kyrkor, vinprovningsställen och letade efter en plats att ta en kaffe på. Vi hittade ju glass snabbt, men kaffet lät vänta på sig.

Det blev en lyxig lunch istället. Härlig omväxling till hotellets buffé. Det slank nog ner en öl också om jag minns rätt.

De branta trapporna upp till hus och hotell såg frestande ut för Truls och mig. Vi var bara tvungna att gå upp. Det fanns flera ställen. Det vu valde hade 175 eller 189 trappsteg beroende vilken väg man tog i slutet.

För att komma hem behövde vi två bussar. En ut från Perast till närmaste stad som hette Risan. Där kunde vi byta till en buss som gick till vårt hotell. Nu var priset 1€ till Risan och 1,5€ till Bejela. Och vi fick kvitto.

Perast var en trevlig upplevelse utflykten var ett bra val.

Hemma på hotellet var vi ungefär till eftermiddagskaffet. Vi spelade lite Listan och 0-100 efter fikat och sedan var det mat igen. Solen, vinden och upplevelserna tar på krafterna och man blir lite trött. Ljudet i matsalen är öronbedövande och tröttar ännu mera. Kvällen tillbringades på hotellrummet efter en kort promenad längs starnden vid hotellet.