Packning och lyxmåltid i centrum

Packning

Denna underbart fina dag med sol och värme från molnfri himmel använde vi till att packa. ja inte hela dagen men en stor del. Det blev lite skidor också. Norge vann båda skidskyttestafetterna så det var ju misslyckat, men i sprinten lyckades vi komma före. Tack Stina! Är så himla tråkigt med denna norska dominans och överlägsenhet. 

Satt en stund i skuggan i trädgården och lyssnade på Johan Glans. Riktigt roligt. Hans Skandinaviska turné. Skrattade högt flera gånger så att Åse undrade vad jag höll på med. Hon lyssnade på en annan bok. 

St. Patricks's Day

Glad ölförsäljare i typisk hatt

Typiskt öltält

Det var firande inne i Torremolinos. Öltält, musik och mycket folk. Vi gick runt en stund och bara njöt. Snart var det dags för mat. EN mexikanskt restaurang fick "bjuda" på avskedsmiddagen. 

Utsikt från restaurangen

Vi bestämde oss för både förrätt eller starters, som de kallar det här. Sedan var vi båda sugna på svärdfisken efter att sett Thomas mat i Nerja. Och det var så gott som vi förväntat oss. 

Bredvid oss kom två damer och satte sig för en öl. De var väldigt social och hade nog druckit några öl i tältet också. Inte för många, säkert bara lagom. De var nyfikna på oss och vi hade trevligt samtal. Åse och jag var överens om att de kom från USA på accenten, em tji fick vi. En av dem. hon med bredast "amerikanska" var från norra Irland och den andre från Newcastle. Men de bodde i Benalmadema. När vi fick maten och de kände doften blev de så sugna så de beställde också mat. Svärdfisk! Vi propagerade en del för den. Vi avslutade dagen till ära med Irish Coffee! Ja, Åse hade Orange Coffee istället. Cointreau istället för whisky.

Promenad

Det blev lite kyligt på slutet så vi tog på oss tröjor. Det var precis när solen gått ner. Vi gick den vanliga vägen ner för trapporna med 10% lutning. Det kyliga försvann och promenaden blev som en ljummen sommarkväll i Sverige. Säkert 20°. 

Åse hittade äntligen ett par sandaler som hon ville ha. 

Varning för rullstolsburna

Kan inte tänka att det går att åka rullstol här

Nu återstod bara bussen hem och den kilometerlånga vandringen från busshållplatsen. Imorgon lämnar vi Spanien för denna gången. Med saknad, men ändå skönt att komma hem.