Åse & Görans Reseblogg: Extrautflykt till Spinalonga

Spinalonga

Vi gav oss på en extra utflyktsdag idag. Det var en tur förbi ett kloster, som fungerat som våra gästgivaregårdar, men med mera religiöst innhåll. Förbi för vi stannade aldrig utan Rizza berättade och pekade upp mot klostret. Här stannade alla alla vägfarare förr i tiden och övernattade vid mörkrets inbrott. Man färdades inte i mörker. Om jag förstod det rätt så bor det munkar här än i denna dag.

Båtresa

Vårt första egentliga mål var en båtresa på norra Kretas största bukt. Men innan vi kom till båten stannade vi för ett fotostopp över bukten.

Alla mobiler eller kameror kom fram

För att fotografera denna vyn

Bukten ligger väldigt skyddad och var en av den venetianska tidens sista fästen. Höga berg runt om och öar till skydd utanför.

Vi fortsatte sedan till båten vi skulle åka med i en timme. Vädret mycket lämpligt för rundturen som rundade den intressanta ön Spinalonga.

Väntar på att komma ombord

Soldäck med bra utsikt

Spinalonga

Ön är ett fort och hit flyttade man (förvisade)(isolerade) alla spetälska(leprasjuka) på Kreta. Här fick de leva resten av sina liv för att inte smitta övriga befolkningen. Det höll på så länge som till 1950-talet då man kom på ett botemedel mot denna hemska sjukdom. Enligt uppgift tillfrisknade en del på slutet och har levt ett normalt liv med jobb ute i samhället efter det.

Vackert läge i inloppet till bukten

Det fanns kyrka, läkare odlingsbar mark och gravplatser på ön

En liten hamn dit handlare kom med varor fanns också

Efter båtutflykten gick färden vidare till Agios Nikolas(Sankt Nikolas). Denna Nicholas har inget med jultomten att göra för Kretaborna. Agios Nikolas är en liten stad med två huvudgator och en fd sjö. Sjön är förbunden med havet genom en kanal. Därför fd.

Staden har ca 30000 invånare och är tredje eller fjärde största staden på ön.

Vi kom dit lagom till lunch, men det var det många andra busslaster som också gjort. Staden lever av turism. Och trots lågsäsong var det fullt på många restauranger. En del var nog stängda för säsongen.

Vi hittade en liten trottoarservering och min grekiska sallad och Åses souvlaki smakade utmärkt. Den lokala ölen Mythos var inte heller fel. Vi åt tillsammans med några medresenärer från Halmstad resp Lödöse.