Åse & Görans Reseblogg: Cochem andra dagen

Frukost

Som vanligt på tyska hotell är frukosten väldigt bra. Där finns allt vi behöver i alla fall...och lite till. Så också här i Cochem på Hotel Union. Blev en ganska sen frukost och därefter var det meningen att turistinformationen skulle få ett besök. Men så blev det inte. Rakt utanför hotellet fanns nämligen båten vi spanat in och den skulle gå 10:30.

Njuter av frukost

Wappen von Cochem

Båtutflykt

Vi köpte biljetter och hittade snart bra platser på övre däck. Vi drack var sin öl i solgasset, innan kl. 11, och njöt av färden uppströms Mosel. Vackra scenerier med massor av vinodlingar längs båda sidor. Låter bilderna berätta nedan. En sluss passerade vi. En lång sluss med en höjd av 7 meter. Målet för utflykten var Beilstein, som också kallas Törnrosa stad eftersom den inte förändrats på 100 år. Men turismen har satt sina spår. Mycket folk, som kommit med bil, båt, cykel eller motorcykel. Men vilken mysig stad. Det syns förhoppningsvis på bilderna. Återfärden tog lite längre tid, då vi fick vänta vid slussen i 40 minuter. Det gjorde inget för vi hade det skönt och njöt av vinrankor och lagom värme.

Vinrankor där det går...och det går

Vinrankor överallt

Beilstein

Bara vackert

Federweisser

Efter båtutflykten åt vi var sin norsk laxmacka och drack Federweisser till. Fedreweisser är kan man säga färskvin, som fortfarande är under jäsning. Är det alldeles färskt innehåller det ca 4 volymprocent alkohol. Kan sedan bli upp till 10%. Smakar friskt och gott, men man kan nog inte dricka så mycket då jästen kanske sätter igång magen. Kall skall den vara.

Federweisser på persikomarknad

Reichburg

Shuttlebussen till Reichburg startade inte långt från turistinformationen, som vi besökte snabbt innan vi åkte upp till denna forntida borg. Hade inte varit långt att gå, men väldigt brant. Besöket där varade inte så länge. Sista biten upp var jobbig i värmen och någon guidning brydde vi oss inte om. Åses höfter klarar inte för mycket lutning uppåt och i borgen verkade det vara mycket trappor. Utsikten över Mosel var fantastisk och det var absolut värt resan upp.

Reichburg från Mosel

Mosel från Reichburg

Stadståg

Innan vi hoppade på stadståget drack vi en kopp kaffe och åt en härlig glass. Cochem har massor av glasscaféer, flera sådana än restauranger. Eftersom det är väldigt mycket folk ute och rör sig är det trångt och svårt att hitta plats. Ett äldre par satte sig vid vårt bord. Vi försökte prata med dem, men konversationen gick trögt. Som mannen sa: nordtyska är en sak, men "Moselländischer" är nog svårt att förstå.

Provsmakning ingick i tågturen

Kväll i Cochem

Vi vilade en timma på hotellrummet innan vi vid sjutiden gick för att äta. Det blev en restaurang nära hotellet på Moselpromenade. Maten smakade bra och vi tog därefter en promenad i den ljumma septemberkvällen.